Gusjösäterns
VA-frågor

Här är hemsidan som ger dig oberoende fakta om olika lösningar av VA och till vilka kostnader, nu och i framtiden.

Gusjösäterns VA

Idag har vi ett fantastiskt vatten på området. Alla avloppsanläggningar är idag godkända!

Så varför vill VAMAS ansluta vårt område?
I det korta perspektivet vill de ta över vattnet och implementera vårt område i den kommunala VA-planen.
I det långa perspektivet blir det väldigt många miljoner i abonnemangsavgifter, vilket är ett starkt incitament för VAMAS.

Men är det värt det?
Får vi ett högre värde på våra fastigheter?
Eller blir det t.o.m. lägre värde då de löpande kostnaderna ökar enormt vid ett kommunalt anslutet VA.

Blir det en bra och ekonomisk investering för oss som fastighetsägare?

Här får du FAKTA.


Gå med i Gusjösäterns Fastighetsägarförening

OM VAMAS SKULLE FÅ BÖRJA GRÄVA

Konsekvenser av
VA-schakt

För att gräva för VA krävs rejält djupa och breda schakt. Enligt AMA byggnormer.

3-4 m djupa djupa schakt
10-15 m bredd

I Swecos förstudie så ska våra vägar användas i de flesta fall. I andra fall kommer det att gå på myrmark.
Konsekvens: De flesta fastighetsägare kommer under många månader inte ha tillgänglighet till sin fastighet.
Schaktmassorna blir enorma och det finns ingen plats att lägga dem på. 
Konsekvens: Schaktmassorna ska köras bort. Våra vägar klarar inte boogietrycket och kommer att fördärvas.

Fiber och elledningar som ligger nedgrävda kommer sannolikt att grävas av på flera ställen.
Konsekvens: Fastigheterna får ingen värme och nätverk kommer att sluta fungera, vilket innebär att övervakning via internet slutar helt innan det är åtgärdat. VAMAS kommer att begära utsättning av dessa ledningar och när något grävs av, så kommer det att bli en diskussion om vems fel det är. Detta innebär att det kan dröja innan det blir åtgärdat.


För att uppnå frostfritt djup som ligger på 2 m i Sälen området, så måste schaktdjupet vara på ca 3 m djupt. Rören läggs i fraktion 0-6 (stenmjöl) alt bergkross 4-8 fraktion för att förhindra tjälskjutning. För att rören ska ligga plant och utan svackor så krävs ca 30-50 cm avjämning med sk skyddsfyllning från schaktbotten. Schaktdjupet kommer att variera då markförhållanden varierar. För att uppnå självfall i VA schakten så blir dessa 3-4 m djupa. 

Konsekvenser av ledningsgator

-Avverkning av träd 

-Ledningsgator på ca 10-15m bredd 

- Godkänner du att din fastighet tas in anspråk på ledningsgator? -Sly uppväxt i schaktgatorna med risk för att invasiva arter får fäste -Avgrävda asfalterade vägar

-Projektet kommer ta lång tid

-Stor risk för el och fiber avbrott 


Schaktmassor / skyddsfyllning

Stora mängder schaktmassor måste deponeras i området
  • Schaktmassor som läggs på ljung och i skogsmark är svårt att återställa efter borttagning

  • Uppläggningsplatser av skyddsfyllning?

  • Godkänner du grävning uppläggning av schaktmassor på egen fastighet?

Eget vatten eller kommunalt

Prisjämförelse

Här kan du jämföra fyra olika VA-lösningar.
5 % i prisutveckling och 5 % ränta på kapitalet.  20 årskostnad uträknad som "ränta på ränta"
Skatteeffekt på ränteavdrag -25% (snitt 30 kontra 21% pga tak 100tkr)

Befintlig 2-kammarbrunn och tank

2-kammarbrunn 3 m3  septitank med 2 tömningar/år = 2x1650 = 3.300 SEK
Vattenavgift GSF per år 
1.800 SEK
Slamtömning vartannat år
720 SEK/år

Räntekostnad/år på snittkapital
0 SEK

Driftskostnad exkl. avskrivningar 

Investering **
0 SEK

3-kammarbrunn

En 3-kammarlösning innebär att du inte behöver ha en septitank. 
Vattenavgift GSF per år 
1.800 SEK
Slamtömning varje år
1440 SEK/år

Räntekostnad/år på snittkapital
1.200 SEK

Driftskostnad exkl avskrivningar (2024)
6.440 SEK

+ Investering**

64.000 SEK

Läs mer om trekammarbrunnar här

Minireningsverk

Ett minireningsverk kan anslutas till en eller flera fastigheter.

Prisex.
ConClean Professional, inkl. installation.
Vattenavgift GSF/år
1.800 SEK

Driftskostnader inkl. el, flockningsmedel, serviceavtal och slamtömning
5.600 SEK (2024)

Räntekostnad/år på snittkapital
3.000 SEK

Driftskostnad exkl. avskrivningar (2024)
10.400 SEK

+Investering**
159.000 SEK 

Pris för en installation. Delar du minireningsverket med din granne så halveras kostnaden.

Läs mer om minireningsverk här

Kommunalt VA

Vatten och avlopp installerat från kommunens vatten- och reningsverk. I vårt exempel är tomten 1600 kvm.

Brukningsavgift 9.038 SEK/år
(+ 3.492 SEK/år*)

Räntekostnad/år på snittkapital
8.400 SEK

Driftskostnad på 20 år med +5%/år
305.000 -489.000 SEK *

+ Investering (anläggning)
373.000-573.000 SEK ***

Upptagna kostnader är hämtade från VAMAS VA-taxor 2024-03-01.

Brukningsavgift varierar mellan 305.000 -489.000 SEK
Finns det 
komplementbostadshus upp till 25 m² bruttoarea (BTA) ökar VA-kostnaden med +116.000 SEK på 20 år (med en +5%/år i kostnadsökning)

* per komplementsbostadshus med indraget VA.

  • Egen ingång.

  • Eget kök.

  • Kan användas som separat boende.

De fastigheter som har källare, undervåning i suteränghus eller fristående hus/gäststuga/attefallsbyggnad som uppfyller ovanstående tre punkter kommer då påföras två avgifter för bostadsenheter 40.590:- (81.180:- för två bostads enheter enl. 2024 års prislista).

** Grundinvesteringen i minireningsverk håller i "evig tid" och utgör 50 % av investeringen resterande utgör utrustning som behöver underhållas/bytas ut efter + 20 år. Övriga enskilda anläggningar håller längre än vad som är meningsfullt att beräkna mht inflation etc.


Vamas skall vara kostnadsneutralt för kommunen innebärande att kostnader för VA i hela kommunen fördelas på "kunderna". Sannolikt kommer Vamas kräva kraftiga höjningar för att få ledningsnät, vattenverk och reningsverk i skick och kapacitet.  

Med detta som bakgrund kvittas avskrivningsbehovet mot Vamas prishöjningar.



***
Anläggningsavgift 
Servisavgift

85 140 kr

Förbindelsepunkt

56 760 kr

Tomtyteavgift

90 816  kr

Avgift per bostadsenhet

40 590 kr

Totalt

273 300 kr

 Utöver anläggningskostnaden tillkommer grävning och anslutning på din egen tomt.Den exakta kostnaden är svår att beräkna.
Egen Installation på fastighet 
100,000-300,000:- + moms
Den stora skillnaden i pris beror på hur just din tomt ser ut. Ökad kostnad vid mer komplicerade installationer, pga sprängning.
vårt egna vatten eller kommunens?

Sammanfattning av kostnaderna

Slutsats:
Kommunalt VA blir väsentligt dyrare än andra lösningar, som årskostnad och vad gäller kapitalbehov och är ekonomiskt osäkert med hänsyn till kommunens finansiella ställning.


-Får du lån till anslutningsavgiften?

-Fast i dyra månadskostnader som ökar varje år

-Finns det utrymme för extra kostnader på din fastighet?

VILL DU INTE HELLER HA
KOMMUNALT VA

Gusjösäterns Fastighetsägarförening

Superscript

PUBLICERADE ARTIKLAR OM RISKEN MED KOMMUNALT VA

Här har vi samlat ett antal artiklar. 

Tvångsanslutning sänker beredskapen

Riksdagen

Riksdagen tycker inte heller att det är motiverat med kommunalt VA



Frågor & Svar

Här är några vanliga frågor vi får när vi pratar med fastighetsägare på Gusjösätern.

Min anläggning fungerar bra. Måste jag byta?

Nej. Alla våra enskilda avloppsanläggningar är godkända. Självklart kan du välja att uppgradera till exempelvis ett Minireningsverk för att slippa tanktömningar.

Jag har redan ett minireningsverk, får jag ersättning om det blir kommunalt VA?

Ja det får du, med ett avdrag på 10% per år. Efter 10 år får du ingenting, fast grundanläggningen har en i stort sett obegränsad livslängd vid normalt underhåll och slamtömning.

Varför ska det kosta så mycket med kommunalt VA ?

VAMAS är självfinansierat, dvs inga skattemedel används. Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen.
Trots detta blir brukningsavgifterna väldigt höga för oss abonnenter.

I kalkylen om kommunalt VA så använder vi oss av en årlig ökning på 5%.
Att ordna och driva VA i fjällmiljö, kommer att kräva stora investeringar och kommer att kosta mycket.
Eftersom VAMAS ska täcka de nödvändiga kostnaderna för att driva sina anläggningar, så kan det mycket väl innebära betydligt större höjningar. Och vi abonnenter har inget alternativ - det är bara att betala.



Vid en anslutning - skulle man kunna delbetala anläggningskostnaden?

Enligt lagen om allmänna vattentjänster  (2006:412) ska kommunen tillhandahålla delbetalning. En anläggningsavgift skall fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid, längst tio år, om
   1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter,
   2. fastighetsägaren begär att avgiften skall fördelas, och
   3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet.Ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) skall betalas på den del av avgiften som inte har betalats, från den dag det första delbeloppet förfaller till betalning till dess betalning sker.
Räntan skall vara Riksbankens ränta + 2%.  = 6,25%
  (mars2024)

Jag vill gärna ha det bekvämt och slippa bry mig. Måste jag ta ställning?

Självklart är det upp till var och en. Men om du också tycker att du kan investera dina pengar på bättre sätt så är det klokt att fundera på de alternativ som finns.

Exempelvis, om du istället för att lägga 400.000 kr på kommunalt Va, hade satsat samma summa i en global indexfond med en årsavkastning på 7% så hade detta kapital vuxit till 1.550.000 kr på 20 år.
(Källa: Avanza. Det motsvarar det ungefärliga snittet för vad världsindex (MSCI World) har gett i avkastning sedan 1986)


Hur länge håller vår nuvarande anläggning?
Och vad kostar den att underhålla?

Vårt vattenledningsnät byggdes i slutet på 60-talet och är därmed något äldre än den genomsnittliga ålder på svenska ledningsnät som är 40-50 år. När det gäller livslängden på ledningarna så sägs den vara uppåt 100 år men de problem som uppstår i vårt område är ofta relaterade till ventiler och kopplingar. Samfälligheten budgeterar 100.000 kr/år i underhåll av ledningsnätet och de verkliga kostnaderna de 3 senaste åren har varit 19.000/122.000/1.000 kr. Föreningens fonderade medel var 225.000 kr vid bokslutet 31/10-2023.


Om det blir kommunalt VA, måste jag ansluta mig?

Nej, kommunen har svarat att det är frivilligt att ansluta sig. DÄREMOT är du tvungen att betala anläggningskostnaden.
Och blir det kommunalt VA så köper de upp och lägger ner våra vattenverk.


Gruppen för Gusjösäterns VA-frågor sammanställer och presenterar
fakta kring vatten och avlopp i vårt område. 
Vi granskar allt material för att ge en så korrekt bild som möjligt.
Arbetsgruppen är ett fristående organ och är inte en del av Gusjösäterns Samfällighets styrelse.

Vi finns också på facebook

Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss.